Dataräddning | Blogg | Ibas Ontrack | Livslängd på SSD

Datalagringsproducenter har ägnat mycket tid och pengar till att motbevisa datalagringsexperter, backupadministratörer och IT-chefer som länge har haft en diskussion kring hur säker en SSD är för lagring av känslig data.

En NAND Flashkrets i en SSD är per definition ett annat lagringsmedia jämfört med en traditionell hårddisk som lagrar data i ett magnetskikt. En SSD består av en controller och ett antal lagringschip - flashkretsar. En hybriddisk består av både en traditionell del med magnetisk lagring och en SSD-del men flachkretsar.

Den främsta fördelen med SSD tekniken är hastigheten. En magnetisk disk består av elektronik och mekanik med en spindelmotor och roterande plattor. Det kan liknas vid att få igång en gammal dieselmotor en kall vinterdag. En annan fördel är att förflyttningen av läs-/skrivhuvudet tar tid i en traditionell disk och detta moment försvinner helt i en SSD. Därtill kommer en oslagbar accesstid, någonting som gör dem väldigt eftertraktade i front-end-tjänster där data snabbt ska presenteras.

Inbyggd livstid

Vi upplever att den gamla hederliga HDD:n kan leva i evighet, eller åtminstone under ett 10-års perspektiv. En SSD har begränsningar eftersom chippet endast kan skrivas till mellan 3000-100 000 gånger under loppet av sin livstid. När denna dödstidpunkt inträffar utesluts nya data. Producenterna löser denna problematik genom "Wear-Leveling-Algorithms" som distribuerar data jämnt över flera chip för att undgå att vissa celler ”slit ut” snabbare än andra.

Du kan själv kolla statusen eller tillståndet på din hårddisk med hjälp av S.M.A.R.T. analysverktyg.

Vanligtvis använder producenterna uttrycket TBW (terabytes written). Detta tal visar hur stora mängder data som kan skrivas till alla cellerna i chippen totalt="" under diskens livstid.

Ett exempel är när en TBW ligger på mellan 60 och 150 för en 250 GB SSD. Om du då skriver 190 GB per dag i över ett års tid får du en TBW på 70. Eller om du fyller upp SSD:n med två tredjedelar varje dag under ett helt år. Det är knappast troligt att det händer vid traditionell användning av disken.

Samsung SSD 850 PRO SATA, med en kapacitet på 128 GB, 256 GB, 512 eller 1 TB, är byggda för att tåla 150 TBW. Eller 40 GB varje dag i över 10 år.

En SSD lever längre än utlovat

Det är mycket som tyder på att producenterna är väldigt försiktiga med vad de lovar. Tyska tidskriften c't och publiceringsgiganten Heise har under lång tid testat de mest populära SSD:erna under 2016/2017.

SSD:erna som klarade testerna var OCZ TR150, Crucial BX 200, Samsung 750 Evo, Samsung 850 Pro, SanDisk Extreme Pro och SanDisk Ultra II.

I testerna användes ett specialverktyg som kontinuerligt fyllde SSD:n med data samtidigt som prestationsdata mättes. Resultaten överraskade alla eftersom SSD:erna skrev mer data än utlovat av producenterna. Även billiga diskar som exempelvis Crucial BX 200 skrev 2,5 gånger mer data än utlovat.

Rekordmätningarna kom från Samsung SSD 850 PRO disken som presterade 9,1 petabyte, hela 50 gånger mer TBW än utlovat i produktspecifikationen. Den billigaste Samsung SSD 750 Evo skrev 1,5 gånger mer. Men pris har betydelse verkar det som eftersom alla modellerna i den dyrare prisklassen skrev minst 2,2 petabyte mer data.

Är faran över?

Tyskarna har kanske bevisat att experterna kan sluta vara ängsliga för huruvida de kan använda SSD:er för att lagra känsliga data. Men faran för dataförlust kvarstår alltid. Problemet är att du sällan vet när saker går fel, och om olyckan är framme är det betydligt större arbete att rekonstruera data från en SSD.

När en SSD controller är defekt mister du tillgång till enheten och flashkretsarna där data ligger. Ett annat scenario är att själva kretsarna är defekta. Om du upplever ett sådant problem behöver du hjälp från professionella experter inom datarekonstruktion. Ibas har specialverktyg och processer som löser många komplicerade haverier på SSD.

Picture copyright:  Kroll Ontrack GmbH, Böblingen, Germany