Go to Top

Vad är egentligen molnlagring?

Molnlagring eller nätverksbaserad lagring erbjuds av professionella aktörer där datalagring sker i stora datacenter med många servrar där dina data lagras på virtuella maskiner tillgängliga för en stor marknad över internet. Vissa tjänster är gratis, medan andra prissätts baserat på mängden data du ska lagra. Några av de mest kända och största tjänsterna är Dropbox, Microsoft OneDrive och Google Drive.

Nätbaserad lagring växer kraftigt. Tidigt under 2017 uttalade Gartner att denna marknad kommer att växa med 18% under årets lopp. I tillägg förutspådde de att digitala strategier påverkar mer än 50% av outsourcingsbehoven år 2020.

gartner

Image source: https://www.gartner.com/newsroom/id/3616417

Vi ger dig argumenten till framgångsfaktorerna bakom molnet

Fördelar

  • Dra ner på kostnader – när du lagrar data i moln behöver du inga egna servrar, vilka är dyra i inköp, drift och underhåll. Allt fixas av leverantören.
  • Det finns tillräckligt med plats för alla – många användare delar resurser och kostnaderna blir små för alla som köper lagring. De flesta experterna är eniga om att kostnaderna med molntjänster är betydligt mindre än för traditionell datalagring. Den ger också användarna flexibilitet och förutsägbarhet eftersom användarna kan betala för just den kapaciteten som används.

Nackdelar

  • Säkerhet – även om denna form av datalagring är enkel är den också mer komplicerad ur ett säkerhetsperspektiv. Det är varje enskild aktör som är ansvarig för säkerheten och du måste se till att du vet var dina data blir lagrade fysiskt. Ofta sänds data långt utanför Sverige och detta kan skapa problematik juridiskt sett, speciellt om data är känsliga.
  • Tillgänglighet – uppdateringen i datacentret eller programvaran och applikationer kan förorsaka nedtid. Eftersom man aldrig vet när dessa sker, kan det vara problematiskt när accesstiden till data är kritisk.