Komplexa lagringssystem

Komplexiteten i lagringssystem

I ett försök att utöka kapaciteten på en filserver som användes av hundratals människor, kopplade IT-chefen på sjukhuset in ett externt 14 diskars kabinett till RAID-kontrollern som redan används som en del av ett större disksystem.

Tyvärr förlorade han den ursprungliga RAID-konfigurationen när han anslöt det nya kabinettet och mer än 400 000 filer (ca 250 GB) data gick förlorad. IT-chefen försökte att återskapa innehållet men efter flera misslyckanden under natten hade systemet fortfarande inte kunnat återställas och det upptäcktes snart att hela det gamla systemet var förlorat.

Lyckligtvis klarade Ibas genom remote data recovery att rädda mer än 99% av de drygt 400 000 filerna från det omkonfigurerade och överskrivna RAID-systemet.

Detta illustrerar en central paradox: Komplexitet och förfining av nya lagringssystem ökar och det gör också felfrekvensen i själva hårdvaran, programvaran och inte minst graden av mänskliga fel.

Varje år presenteras hundratals nya datalagringsprodukter och tekniker för att göra processer snabbare och administrationen enklare, men med så många alternativ att överväga, skapar snarare komplexiteten en förvirring. Frågan de flesta IT-proffs som har investerat hundratusentals kronor i state-of-the-art lagringstekniken ställer sig är: Hur kan en dataförlust fortfarande hända och vad kan jag göra åt det?

Varför felar backupen?

I en perfekt värld skulle ett företag bygga sin lagringsinfrastruktur från grunden med hjälp av någon av de nya lagringslösningarna och standardisera på specifika leverantörer. Om allt förblev oförändrat skulle fantastiska resultat uppnås.

Men i verkligheten är datalagring komplext. Ingenting förblir konstant- nya data som skapas i en rasande fart samtidigt som nya regler, så som Sarbanes-Oxley och de nya EU-reglerna för radering av data, driver fram förändringar i hur länge och på vilket sätt data måste lagras. Eftersom företag inte kan bygga upp lagringlösningen från scratch, hamnar de flesta i en situation med många olika lösningar som måste fungera med varandra. Olika operativsystem och versioner av dessa gör inte saken enklare och ibland kan man helt enkelt inte byta på grund av kompabilitetskrav med andra äldre system som specialutvecklats. Slutresultatet blir en mycket invecklad lagringsmiljö som det är svårt att få en heltäckande och korrekt bild av. När man sedan ska verifiera att det finns fungerande backuper på all affärskritisk information blir uppgiften näst intill omöjlig. Data är flyktigt och om konfigurationen av backup programmen inte hänger med när innehåll byter plats eller format kan man lätt missa att rätt data backas upp så att den kan läsas tillbaks efter en krasch.

All denna komplexitet kan leda till en mängd olika backup fel som kan göra att företaget oförberett måste ta itu med konsekvenserna vid dataförlustssituationer. Dålig backupmedia är en vanlig orsak till fel. Om ett företag har sina säkerhetskopior uppe på hyllan i flera år kan banden bli skadade och oläsliga. Detta är ett vanligt scenario när säkerhetskopiorna inte förvarats på rätt sätt.

En annen grunn til at sikkerhetskopiering mislykkes, oppstår når selskaper mister tilgang til den programvaren som ble benyttet i sikkerhetskopieringen.

En annan anledning till varför en säkerhetskopiering misslyckas är när företag saknar den programvara som användes vid säkerhetskopieringen. Det är också vanligt att det finns fel i själva backupprocessen och rutiner som är för dåliga. Om man inte testar sina rutiner innan man verkligen är i behov av dem är det högst troligt att många får sig en stor överraskning den dagen då den kritiska backupen ska vara till räddning.

Vad gör du när backupen inte fungerar eller rentav saknas?

Oavsett hur mycket ett företag försöker att effektivisera och säkra den dagliga verksamheten med hjälp av ny teknik kommer hotet av en dataförlust alltid att finnas där. En timmes driftstopp kan resultera i miljontals förlorade kronor, därför kan det vara lönsamt att inkludera data recovery i en disaster recovery plan. Då kommer alla berörda att vidta rätt åtgärder på en gång och dyrköpta misstag undviks. Kom ihåg att man ofta bara har ett försök på sig att rädda kritisk data och det är viktigt att den som leder arbetet efter en incident förstår detta.

Reparera

Detta kan vara så enkelt som att köra ett filreparationsverktyg (som fsck eller CHKDSK- filreparationsverktyg som försöker att reparera trasiga länkar i filsystemet). Men kom ihåg att välja skrivskyddat läge först. Körs själva reparationen på ett system med många fel riskerar man att data skrivs över och då kan den aldrig räddas. Beroende på resultatet av read-only diagnosen kan administratören välja att reparera eller återställa. Om man hittar en begränsad mängd fel är det förmodligen okej att fixa dem med hjälp av ett reparationsverktyg.

Var uppmärksam på att märkliga ljud från hårddisken betyder att du omedelbart ska bryta strömmen till den.

Restore

Den första frågan en administratör bör ställa sig är hur färsk deras senaste backup är och om en restore kommer att gå snabbt nog. Det är ofta en betydande skillnad mellan data från den senaste backupen och data från the point of failure, så det är viktigt att ha den skillnaden klar för sig. Endast en dataräddning kan hjälpa dig om du aldrig har säkerhetskopierat kritisk data tidigare. En annan viktig fråga är hur lång tid det tar att slutföra återställningen- om det tar allt för lång tid måste du börja titta på andra alternativ. En sista fråga är hur mycket data som ska läsas tillbaks från backupen. Ska man göra restore på flera terabyte data kommer det ta lång tid om det rör sig om tape-backuper.

Dataräddning

Att besluta sig för att återställa data handlar mest om hur kritisk dataförlusten är och hur långt driftstopp man kan förväntas få- och ha råd med. Om man inte har tid till att planlägga en restore bör man välja en dataräddning. Dataräddning är också det bästa valet om man har en för gammal backup eller fel på backup-banden. Chansa aldrig om innehållet är kritiskt och ditt företag inte kan klara sig utan det.

Ring Ibas för råd innan du bestämmer dig för vad du ska göra. Ditt val blir oftast avgörande för om det ska gå att rädda innehållet eller inte.

Genom en serie av systemuppdateringar och underhåll, förlorade en advokatfirma tillgången till den information som fanns lagrad på företagets NAS system. Efter ett supportsamtal med tillverkaren konstaterades det att denna dataförlust var mer komplex än väntat, mycket mer data än vad som fanns på backupen låg i riskzonen. En korrekt första hjälpen ledde till att Ibas räddade 100% av den förlorade informationen på mindre än 4 dagar.

Slutsatsen blir således följande:
- Oavsett hur mycket tid och pengar ett företag spenderar på att planlägga, designa, implementera och upprätthålla sin lagringsmiljö så innebär komplexiteten i dagens teknik att det ständigt finns en risk att förlora viktiga data.

Ibas och moderbolaget Kroll Ontrack, är den största, mest erfarna och teknologiskt avancerade leverantören av dataräddningsprodukter och tjänster världen över. Vi har möjlighet att återställa förlorad eller skadad data från alla typer av operativsystem och lagringsenheter genom våra gör-det-själv programvaror, remote eller renrumstjänster och de hundratals egenutvecklade verktyg och tekniker som vi besitter.